Jag vill inte börja nian.
Alla säger att det ska bli kul att bli äldst på skolan, men tänk om man inte vill bli äldre? Tänk om man bara vill stanna upp och leva om allt igen.
Jag kommer fortfarande ihåg vilostunderna på dagis. Jag kommer fortfarande ihåg när jag och en vän skulle börja ettan och vi sa till varandra ''Gud vad stora och läskiga niorna är ''. Jag kommer fortfarande ihåg i tvåan då vi var 1-2an och vi tvåor hade en lektion för oss själva på fredagar och det var den bästa stunden på hela veckan. Jag kommer fortfarande ihåg i fyran när vi spelade basket på skolgården. Jag kommer fortfarande ihåg när man skulle börja sexan och saknade sin gamla lärare i 5an som fan. Kommer fortfarande ihåg alla bråk från sexan som igår.
Det är tider man glömmer när tiden går.

Jag vill inte börja nian, för man blir äldre, äldre för varje dag som går och man bara hänger på. Man glömmer att njuta för stunden, att uppskatta nuet.



Bild från gotland, en tid jag aldrig glömmer!